classicvscancer.blogg.se

Jag heter Per-Olov Karlsson men kallas för Peo. Jag har i mogen ålder bestämt mig för att försöka genomföra en klassiker, dvs simma Vansbro, springa Lidingöloppet, åka Vasaloppet och cykla Vätternrundan. Samtidigt har jag sett alltför många bekanta och vänner drabbas av Cancer. Därför vill jag passa på att försöka samla in pengar till cancerfonden. Min blogg handlar om mina förberedelser för loppen, resultaten i loppen och hur insamlingen går. Låt oss hjälpas åt att göra skillnad!

Lidingöloppet - Racerapport

Publicerad 2016-10-09 17:16:00 i Allmänt,

 
 
Fredagen den 23 september var det dags att påbörja färden mot del 2 i klassikern, Lidingöloppet. Det började med pågatåg till Lund, därefter SJ till Stockholm.
 
 
Tågresan flöt på utan incidenter, trots en varning om signalfel norr om Hässleholm. Det blev bara en kort försening om ca 5 minuter. Väl framme på Stockholms central blev det byte till tunnelbana, linje 13 mot Ropsten. Avstigning vid station Gärdet. Övernattning var bokad på Biz Apartment Gärdet, två nätter. Jag hade dock ingen direkt aning om var det låg, bara en adress. Men med hjälp av mobilen och GPS så hittade jag vägen, tvärs över Gärdet faktiskt. Det visade sig vara ett väldigt trevligt rum, eller snarare lägenhet, med kök, ett rum och dusch och toalett. Det var relativt nya rum så det var en bra lösning på övernattningen. 
 
Jag lämnade hotellet och gick över gärdet igen mot T banestationen, för vidare färd mot Ropsten. Väl där fanns det gratisbussar ut till Lidingövallen, där nummerlappsutdelning skedde. Efter uthämtandet av nummerlapp deltog jag i Prerunpartyt, käkade lite pasta och lyssnade på musik. Därefter åter till hotellet för uppladdning. Det blev ett chocklad och en halv liter Cola, att fira fredag med, och beundra nummerlappen.
 
 
Lördag morgon, startade med en rejäl frukost på hotellet. Nu gällde det att ladda inför loppet. Bytte om till löparkläder, med överdragskläder utanpå. Sedan var det dags för avfärd, återigen till Ropsten för att därefter ta gratisbuss till Lidingövallen. Men nu var det betydligt fler som slogs om utrymmet. Men allt fungerade bra, så jag var i god tid på Lidingövallen, laddade med några proteinbars extra, och därefter böjade jag gå mot starten, som var på Koltorps gärde.
 
 
På väg till starten stannade jag till vid Kyrkviken, för att titta på de som startat först, dvs eliten. Kan konstatera att den farten skulle jag inte hålla....
 
 
Väl framme vid Koltorp blev det dags för lite uppvärmning, sedan var det tid att gå in i startfållan. Ombyteskläder lades i plastsäcken och lastades på flak för transport till målet. 
 
Sedan släpptes vi fram till själva starten för mer uppvärmning, det var en god stämning i startgruppen. När starten gick så forsade 2 000 löpare iväg, vilket inte var några problem de första 100 meterna, men sedan började det smalna av. Jag gick ut lugnt, hade blivit varnad för att gå ut för snabbt, det riktiga Lidingöloppet börjar inte förrän vid ca 15 km. 
 
Vid första vätskekontrollen testade jag deras sportdryck, samt lite vatten. Min taktik var att stanna vid varje vätskekontroll, och inte bära med mig något eget, förutom två portioner gel. Efter ett tag började jag få kramp i magen, troligen ville inte min mage kännas vid sportdrycken de serverade. Jag fick bita ihop o kämpa på, efter en mil så tog jag bara vatten och kompletterade med en påse gel. 
 
Det här med backar, det kändes som om hela Lidingö var ojämmnt. Det var inte många meter som var slätt, upp o ner hela tiden. Men jag höll ett ganska lugnt tempo fortsatt, passerade 15 km, nu höllt jag mig till vatten, fortsatt kuperat i terräng. En del backar, särskilt nedförsbackarna var besvärliga, branta, samtidigt som det var ganska smalt. 
 
Jag passerade 20 km, och där ungefär ser man målområdet, men vet att man ska springa 1 mil till, i den tuffaste delen. Men jag kämpade på. Sammanlagt tre gånger var jag på väg att ramla, 1 gång gick bra, en gång ramlade jag och kom upp snabbt igen, sista gången lyckades jag hålla balansen men tänjde ut ett ledband. Men då hade jag bara 5-6 km kvar, så jag bestämde mig för att inte känna efter, utan att springa på. Där någonstans kom också Aborrbacken, som är en brant och lång backe. Men det gick bra, och nu visste jag att det bara var Karins backe kvar som var tuff, sedan var det lugnt framt ill målet. Runt banan stod många och tänjde ut ömmande muskler för att motverka kramp, intill mig ramlade en kille ihop när hans högerben krampade ihop helt och hållet. Det långa och tuffa loppet började ta ut sin rätt på många, men jag hade mycket krafter kvar. 
 
Karins backe passerades, och nu var det full fart framåt. Jag kunde till med kosta på mig en spurt sista kilometern. Att se målet var en skön känsla, i mål kom jag på 3:27:50, dvs under min måltid på 3:30.
 
Vill ni se rörliga bilder från loppet finns det en liten film på Youtube, på följande adress:
 
https://www.youtube.com/watch?v=Dgqr8eH-HNA
 
 
Efter att ha hängt på mig medaljen var det dags att leta reda på alla saker som var inlämnade, ombyte, överdragskläder, värdesaker. Sedan på samma sätt tillbaka till hotellet. Efter att ha pustat ut, och tagit en dusch, så blev det lite firande på en liten trevlig restaurang.
 
 
Efter detta skulle jag bege mig hem, då gjorde sig det uttänjda ledbandet sig påmint. Det blev lite dålig sömn den natten, men på morgonen kändes det bättre igen. Så efter frukost chackade jag ut och begav mig in till stan. Där begav jag mig på en liten promenad, jag hade tänkt mig att se Odd Fellows "huvudkontor" i Stockholm, för att se om det var elegant o vackert. Det visade sig att det var under renovering, så det blev lite antiklimax.
 
 
Nåväl, jag begav mig ner till centralen igen, hoppade på tåget och så tackade jag Stockholm för denna gången.
 
 
 
Nu är 2 av 4 delar i klassikern avklarade, nu ska jag fundera på hur man kan träna skidåkning i Skåne, där det sällan eller aldrig finns snö. Det ser jag fram emot!
 
 

Fortsatt träning mot Lidingö

Publicerad 2016-10-08 11:42:15 i Allmänt,

Med ungefär 1, 5 månader kvar till Lidingöloppet, så gäller det att öka takten. Om ca tre veckor är det dags att börja sänka intensiteten i träningen, har du inte tränat ordentligt när det är tre veckor kvar, så hjälper det föga att hårdträna då. Med andra ord, tvärt emot hur jag hanterade Vansbrosimningen. 
 
En viktig beståndsdel i träningen är backträning. Jag har inte tränat det så särskilt mycket tidigare, men efter att ha läst en bok av Anders Szalkai har jag fått lite nya tips på träning för löpning, och just backintervaller verkar spännande, så det har jag börjat med. Långa backintervaller, där jag använder mig av Hildesborgsbacken, innebär hyggligt högt tempo i mellan 2 - 3 minuter, därefter vilar medans jag joggar nedför backen, upprepar detta 4 - 5 gånger. Hoppas detta kan ge lite extra kraft i Aborrbacken.
 
Den 21 augusti har jag det tuffaste passet som jag tänkt mig att ha inför Lidingö. Jag kommer upp i drygt 3 mil, bestående av 3 varv uppe i Hilesborgs dalar. de som är i Landskronatrakten kan köra mot Glumslöv, strax innan Glumslöv finns en utsiktsplats ut över Öresund. Precis innan den utsiktsplatsen går en väg rätt ner i dalen, den backen passerar jag tre gånger under denna rundan, på väg upp då alltså. Men jag kan trösta mig med en vacker utsikt, även om den är svår att njuta av efter ca 25 km. 
 
 
 I landskronatrakten är det väldigt vackert enligt mig. Jag brukar försöka dokumentera detta när jag är ute och promenerar eller cyklar, här lite smakprov
 
 
Träningssammanfattningen för augusti är att jag sprungit 230 km, med lite olika pass. Bland annat deltog jag i Citadell loppet. Det är ett 10 km lopp, men för att det skulle passa in i mitt träningsschema, så började jag med att värma upp med 16 km, sedan blev det 10 km i lite snabbare takt, därefter joggade jag ner i drygt 4 km.
 
September var inget undantag vad gäller träning, men jag började så sakta trappa ner på mängden, långpasset blev "bara" 20 km, men fram till den 22 september, dvs dagen innan jag åker upp till Stockholm, kommer jag upp i totalt 120 km. Här en bild från sista sprintbackpasset den 22/9
 
 Nu har jag också utmanat mina kamrater i Rotaryklubben. Verksamhetsåret 2016 - 2017 firar Rotary 100 år med TRF, The Rotary Foundation. För att samla in pengar till detta har jag utlovat ett bidrag till detta, motsvarande 10:- per km i klassikern, dvs 4 230:- Dessutom utmanar jag mina kamrater i klubben att skänka en krona per km. Om jag (mot förmodan) inte skulle klara av det, så matchar jag deras insats. Så oavsett hur det går, så finns det vinnare. 
 
Så Rotarianer som läser detta, sätt in 423:- på Landskrona Citadells RKs bankkonto och märk det med klassikern, så sätter ni lite extra press på mig. 
 
Om ni andra vill bidra till något gott, så har jag också startat en insamling till Cancerfonden, som ni hittar här:
 
https://www.cancerfonden.se/insamlingar/en-klassiker-mot-cancer
 
Kanske en krona per km? 
 
För egen del så laddar jag för Lidingöloppet, nu är det dags att visa att träningen har gett resultat!

Walk of fame

Publicerad 2016-10-07 21:53:06 i Allmänt,

I Landskrona invigdes med start 2013 en Walk of Fame, i centrum längs med Järnvägsgatan. Detta till minne av att staden fyllde 600 år. Bakom det hela står dels Landskronas Rotaryklubbar, Frimurarna i Landskrona samt Landskrona stad som tar över ansvaret och skötseln. Verksamhetsåret 2016 - 2017 är jag President i Landskrona - Citadell Rotaryklubb, och den 12 augusti skulle två nya stenar avtäckas, och en sten återavtäckas, varvid jag inbjöds att delta. Siw Malmkvist  kunde inte närvara då hennes sten avtäcktes 2013, men ville gärna vara med i år. De två nya stenarna var Rolf Lassgård, som startade sin karriär i Landskrona på Skånska teatern, och bodde i staden under en tid. Den andra nya stenen tillhörde en kvinna som var verksam som violinist och kompositör, Amanda Maier Röntgen (1853-1894). Som representant för Amanda deltog en släkting, som är verksam som konstnär, Ulla Stina Larsson.
 
Här ser vi Siw när hon berättar om sitt liv i Landskrona
 
 
Här berättar Rolf lassgård om sitt liv i Landskrona
 
 
Ulla Stina Larsson efter avtäckningen, på väg mot talarpodiet igen.
 
 
Efter avtäckningsceremonin fick jag förmånen att delta i en lunch med dessa tre och deras familj. Det var en mycket trevlig tillställning, där de frikostigt delade med sig av sitt liv och en och annan lustig anekdot. Det var på det hela taget en väldigt trevlig stämning. 
 
Jag blev till min förvåning lite starstrucked, och bad om att få bli fotograferad med Rolf lassgård, jo, jag erkänner, det blev så...
 
 
Nåväl, efter en så trevlig lunch och spännande möte, så fick jag slå till med 10 km löpning när jag kom hem, ingen tid att spilla, bara nöta på med löpningen.

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela